Svensk folkmusik

I dag tänkte jag berätta lite om hur folkmusiken i Sverige har sett ut genom tiderna. Som vi redan vet så är folkmusiken utbredd, har sina rötter lite varstans och influenser från ännu fler platser. Folkmusik är folkets musik men hur såg det egentligen ut när svensk folkmusik uppkom? 

svensk folkmusik historia
Vintage photo created by freepik – www.freepik.com

Folkmusikens historia i Sverige

Den svenska folkmusiken innefattar spelmanstraditionen, visor, psalmer och annan festmusik. Musiken har stor spridning över hela Sverige men det som är mest spännande med svensk folkmusik är att den har olika karakteristiska drag och stilar beroende på var du är. Eftersom folkmusik från början är musik som uppstod av folket så låter den olika runt om i Sveriges landskap, städer, socknar och byar. Musiken har helt enkelt olika dialekter, precis som vi har i språket!

Folkmusik i Sverige har influerats av närliggande länder, bland annat Polen, Ryssland, Tyskland och Östeuropa. Den folkmusik som uppkom runt 1820-talet visar också tydliga influenser från den kyrkomusik som fanns då. När folkmusik i Sverige började ta fart såg man folkmusiken som en slags motkraft till den hotande populärmusiken, framförallt jazz.

Hur uppkom svensk folkmusik i Sverige?

Människor skapade musik när de trallade och spelade tillsammans. Vanligt inom svensk folkmusik var att man tog visor och ballader, gärna medeltida sådana, och gjorde om dem till sina egna. Folkmusiken tillhör en så kallad improvisationskultur vilket betyder att man också gärna improviserade och spelade musik på gehör. Eftersom varje person uppfattade musiken olika och gjorde om den till sin så uppstod svensk folkmusik i flera härliga varianter.

Folkmusik var, och är, populärt vid speciella tillfällen och högtider. Det är musik som gärna får ta plats framförallt under bröllop, begravningar, dop och andra ceremonier men även tillställningar som evenemang och fester.

Svensk folkmusik – Svenska låtar

Redan under 1600-talet började man arbetet med att försöka samla in och bevara ett nationellt musikaliskt arv men det var i början av 1800-talet som litterära sällskap i Sverige började intressera sig för vad folket tyckte om. Man ville ta vara på folkets tankar och åsikter för att kunna skapa underhållning. Svensk folkmusik tillhör genrerna där musiken är gehörsbaserad och därmed inte är noterad på samma sätt som annan musik. Det Götiska Förbundet bestämde sig dock samlade in visor och låtar som sedan gjordes om för att passa in bättre på de ”finare” salongerna.

Nils Andersson och Olof Andersson drev och arbetade med den samlingen som till blev bokserien “Svensk Folkmusik – Svenska Låtar”. Samlingen består av 24 böcker med ungefär 8000 låtar totalt. År 2007 gjorde Svenskt Visarkiv materialet tillgängligt för alla genom att lägga ut det på internet.

Vilka instrument är typiska för svensk folkmusik?

Utöver att svensk folkmusik har influerats av närliggande länder och kyrkan så är även musiken i de gamla fäbodarna en del av den svenska folkmusiken. Förr i tiden använde man ofta fäbodar under sommaren för att hålla djur, främst kreatur, på betesmarker som låg en bit ifrån den gård som ägde boskapen. Bland fäbodar använde man bruksmusik för att underlätta i arbetet och musiken går under samlingsnamnet vallmusik. Musiken framfördes alltså i annat syfte än att man skulle lyssna på den för nöje och var bland annat till för att locka på djuren och att kommunicera mellan gårdarna. För att göra detta använde man kohorn, bockhorn, lurar och lockrop som gav en sångteknik som människor hörde även på väldigt stora avstånd, det som vi känner som kulning. Det var helt enkelt dåtidens sms.

Det vanligaste instrumentet inom svensk folkmusik idag är dock inte kohorn eller lockrop utan fiol, nyckelharpa och klarinett. Nyckelharpan är enligt många det instrument som är mest typiskt för svensk folkmusik eftersom man knappt använder instrumentet på andra platser än i just Sverige. Människor började använda nyckelharpa inom folkmusik någon gång under senmedeltiden men försvann under en period. På 1900-talet när Eric Sahlström förnyade harpan blev den återigen populär. Eftersom den svenska folkmusiken även blandats med andra musikgenrer är det relativt vanligt förekommande att även andra instrument vävs in i den nya folkmusiken. Nya instrument inom svensk folkmusik är bland annat gitarr, mandola och saxofon.

Instrument i svensk folkmusik
Typiska instrument i svensk folkmusik – fiol

Sångteknik i svensk folkmusik

För att få fram den korrekta sångtekniken inom folkmusik behöver man behärska olika tekniker. Tonen ska ligga långt fram i munnen och man sjunger framförallt mer på konsonanterna istället för vokalerna som man gör i det klassiska sångsättet. I folklig sång ingår även improvisationer och drillar. Dessutom finns även kulningen som en sångteknik främst utarbetad av kvinnor. Kulningen består av ljusa och volymstarka toner som folk hörde över längre sträckor.

Kända musiker inom svensk folkmusik:

Det finns en hel del kända folkmusiker från Sverige. Bland annat har vi Lorens Brolin från Skåne, Hultkläppen från Hälsingland, Byss-Calle från Uppland och Pål Olle från Dalarna. Två av de mest kända folkmusikerna vi har i Sverige i dag och som har nått även utanför folkmusikpublikens gränser är Kalle Moraeus och Åsa Jinder. Deras skicklighet på fiol respektive nyckelharpa har de visat otaliga gånger på scener runt om i Sverige. Andra exempel på skickliga folkmusiker är Ellika Frisell, Emilia Amper, Thuva Härdelin, Mats Andersson och Olov Johansson.

Senaste inläggen

Kultur på distans – verktyg, metodik och idéer

Jag har den senaste tiden pratat med många kulturföreningar och kulturskolor som kämpar med inställda och omställda aktiviteter på grund av pandemin. Det uppstår många orosmoln och praktiska frågor kring detta. Hur gör vi för att deltagare ska fortsatt hålla engagemanget uppe så att verksamheten finns kvar när pandemirestriktioner tas bort? Hur gör vi för att engagemanget ska finnas så länge vi inte kan träffas? Vad kan vi göra när vi inte får träffas? Kan vi sjunga och spela tillsammans på distans? Vad är möjligt att göra? Hur ska körledare, dansledare, dirigenter eller ordförande leda sina grupper när vi inte kan göra som vanligt och träffas? Vi är många som behövt ställa om till att utöva kultur på distans och därför kommer nu de tips som jag har samlat på mig under detta år.

Photo by Kai Pilger on Unsplash

Tillåt “korv och mos” när inte “trerätters lyxmiddag” funkar

För det första: Sänk kraven! Om ni i vanliga fall serverar era deltagare trerätter lyxmiddag så är det läge att sänka garden till korv och mos. Det är ovanliga tider, det går inte alltid att prestera på hög nivå. Det är inte lika lätt att ha en dansträning digitalt. Därför behöver du tillåta dig själv att tänka att det är bättre att det blir något än inget alls. Många deltagare tappar motivationen om något ställs in helt, och det är inte säkert att de kommer tillbaka när det väl går att ses som vanligt. Många riskgrupper är isolerade och att det då sker aktiviteter och kontaktskapande från er grupp i vardagen kan göra stor skillnad. Att hålla igång något är bättre än inget. 

Denna miljö vi ska förhålla oss till är dessutom ny. Det är okej att du leder din grupp och ger dem “korv och mos” nu när du börjar testa nya saker, nya metoder och i nya forum. Ge dig själv tid att utvecklas så kanske du kan servera dem en enkel efterrätt så småningom också, även på detta nya sätt. Tillåt dig att vara ny i sammanhanget även om du är ledare för gruppen.

Vilka digitala verktyg kan jag använda när vi utövar kultur på distans?

Videosamtal som plattform för att utöva kultur på distans

Att använda videosamtal som plattform för lärande funkar för den som har få tekniska prylar och ändå vill få igång verksamhet så snabbt som möjligt. Ett videosamtal kan användas bland annat till följande:

  • Möten
  • Utlärning på gehör/på minne från en person till alla andra
  • Umgås (t.ex. digital fika, medlemsträffar, m.m.)
  • Föreläsningar
  • Utbildningar

Tips på mötesstrukturer

Om ni använder videosamtal för möten, så kommer här några tips:

  • Skicka ut tydliga instruktioner i förväg till alla som ska delta.
  • Lägg till ställtid i schemat för att alla ska ha chans att komma in, även om tekniken krånglar. T.ex: Mötet/träffen börjar kl. 18, men du kan logga in från 17.30 för att se att allt fungerar.
  • Använd chatten som finns i de flesta program som talarlista för att undvika att folk talar i mun på varandra.
  • Alla mikrofoner är avstängda för att inte störa när någon pratar. Låt video vara på så att man får se varandra. Det gör det lättare att delta.
  • En person är ordförande och fördelar ordet.
  • Utse en tekniskt ansvarig som hjälper personer när det behövs.
  • Kom ihåg att ha social ställtid även på digitala möten. Det mellanmänskliga är desto viktigare i dessa tider.

Tips på idéer för utlärning via videosamtal

För dig som är van vid lärande och att lära ut så gäller det först att konstatera att du inte kan och antagligen inte ska göra som vanligt. Det kommer antagligen inte funka när du ska lära ut via digitala verktyg. Utgå från vad som är möjligt att göra när du inte kan vara i samma rum som deltagarna och när ni inte kan göra saker samtidigt.

Här kommer en tipslista på saker som jag har testat under denna period och som funkar att göra i ett videosamtal:

  • Låtutlärning på gehör/på minne från ledaren.
  • Improvisation till bakgrundsmusik från ledaren.
  • Samtal kring ämne, t.ex. diskutera ett konstverk, ett stycke eller en teaterpjäs.
  • Samtal kring ett youtubeklipp – kan vi ta efter något bra i vår verksamhet?
  • Nätverkande med andra grupper/föreningar som också sitter i karantän
  • Visa upp något för varandra (t.ex. dansa för varandra, spela för varandra, håll en teatermonolog för varandra). Ge varandra feedback.
  • Jobba med teori.
  • Ha som fokus att träna digitala verktyg! Ta ett par träffar att bara träna och utforska tekniken som ni använder.
  • Frågesport och quiz (se tips på kahoot nedan).
  • Vad tycker du som ledare att du aldrig har tid för annars när ni har era vanliga rutiner? Är det något du kan passa på att göra nu?
Photo by Pierre Bamin on Unsplash

Tips på metodik för utlärning via videosamtal

  • Skicka ut tydliga instruktioner i förväg så att alla vet vart de ska in och hur. Skicka även med regler för att få den digitala träffen att funka.
  • Alla har sina mikrofoner avstängda, men syns i bild. Använd tumme upp/sidan/ner som utvärdering på hur lärandet går.
  • Använd chatten för att ställa frågor eller kommentera.
  • Ledaren har ljud och bild på och loopar fraser/passager/danssteg så att deltagarna hinner se, höra och härma hemma. Tänk på att varje bit tar lite längre tid när ni är på olika platser.
  • Jobba med inlärning via gehör och minne.
  • Spela in bakgrunder i förväg som deltagarna kan använda.
  • Använd ”flipped classroom”, dvs. att de tränar på egen hand innan mötet och ta upp svårigheter, detaljer, frågor som dykt upp när de tränar. Lös dem tillsammans.
  • Se till att ha social ställtid, där deltagarna får prata med varandra. Kanske ännu viktigare i dessa tider.

Tips på gratis videosamtalsprogram:

  • Google Meet
  • Zoom (upp till 40 min)
  • Skype
  • Messenger

Tips på videosamtalsprogram som kostar:

  • Zoom (för fler funktioner)
  • GoToMeeting

Spela och sjunga tillsammans i realtid på internet för att utöva kultur på distans

Det går att spela tillsammans i realtid på internet och förhindra fördröjningar som vi annars upplever om vi provar i till exempel videosamtalsprogram. Att spela utan fördröjning kräver viss utrustning hos samtliga deltagare, nämligen: mikrofon, audio interface och helst att man kopplar internetkabel direkt i datorn (ej wi-fi alltså), samt att man laddar ner programvara till datorn. Vissa av de nedanstående programmen ska funka helt i realtid, medan vissa andra så spelar man till ett förinspelat klick och så sköter programmet fördröjningen (inte helt realtid alltså).

Tips på gratis samspelsprogram:

  • Jamulus
  • JamKazam
  • Jammr (finns premiumvariant)
  • JackTrip
  • SoundJack

Tips på samspelsprogram som kostar:

  • Jammr

Sociala medier som kontaktyta för kultur på distans

Gör exempelvis en grupp på Facebook där ni håller kontakten löpande. Dela klipp på dansare, musiker, teatergrupper som inspirerar. Kom med tips på hur ni löser problem, spela in er själva och dela med övriga deltagare i gruppen. Här kan ni verkligen gå loss och göra det som passar er och som lyfter er vardag.

Tips på gratis sociala medier:

  • Facebook
  • Whatsapp
  • Snapchat
  • Messenger
  • Google Hangouts

Digitala moln att spara och dela filer i

För att dela videofiler, textfiler, ljudfiler och annat så kan man använda digitala databaser som alla kommer åt genom att logga in.

Detta är ett bra sätt att dela kultur på distans med varandra så att man kan fortsätta träna, utöva, reflektera och känna där man är. Se till att alla har tillgång till det digitala molnet, både för att lägga upp, dela med sig och ta del av andras material.

Tips på gratis moln att använda:

  • Google Drive
  • OneDrive (finns även premium)
  • DropBox (finns även premium)

Skapa gemensam produktion av kultur på distans

Undrar du också hur andra har fått till videofilmer med rutor där man ser personer delta hemifrån och ändå få ihop en hel låt, en hel koreografi eller något annat? 

Så här gör man:

  1. Gör förinspelade stämmor, koreografier, osv. som deltagarna tränar in på distans.
  2. Deltagaren videofilmar sin del i timing med det förinspelade spåret på hemmaplan.
  3. Allas filmer samlas ihop och klipps ihop med ett videoredigeringsprogram som jobbar med rutnät (grid view).
  4. Klart att visa upp!

Tips på gratis videoredigeringsprogram:

DaVinci Resolve (finns även premium)

Tips på videoredigeringsprogram som kostar:

  • iMovie
  • Final Cut
  • Adobe Premiere

Övrigt kul med kultur på distans

Kahoot.com – gör ditt eget quiz och tävla mot andra i gruppen!

Den som gör quiz behöver ha ett konto på kahoot.com för att göra frågesporten.

Tävlande loggar in via app eller kahoot.it med ett ”Game PIN” som du får fram när du startar quizzet. De behöver alltså inget konto.

Senaste inläggen

Vad är folkmusik?

Hej på er!

Idag tänkte jag berätta lite mer om folkmusik, vad det är och vilka instrument man använder. Det är inte helt lätt att orientera sig i folkmusiken då den är så bred och varierar mycket beroende på var den kommer ifrån men oavsett så är det många intressanta historier kring folkmusiken som kan vara kul att känna till. I detta blogginlägg hoppas jag att ni får svar på åtminstone några av era frågor gällande svensk och västerländsk folkmusik. Trevlig läsning!

folkmusik instrument
Photo by Joel Wyncott on Unsplash

Vad är folkmusik?

Folkmusik är en musikgenre som har funnits under många århundraden. Det är en härlig musikform som utvecklats av människor, kulturer och mötesplatser. Stilen har många grenar och i Sverige relaterar vi den ofta till spelmanstraditionen. Folkmusik var folkets musik och har sitt ursprung i det rurala samhället och i gamla traditioner. Genren som från början bestod av visor och melodier som människor sjöng och spelade tillsammans har med tiden har utvecklats. Nu finns flera underkategorier såsom modern folkmusik, folkrock, elektronisk folkmusik med flera.

Folkmusik är ofta relaterad till musik som framförts under högtider och ceremonier eller som hör till olika nationella, regionala eller lokala kulturer och historiska händelser. En del av traditionen är visor och melodier som har fortlevt, stannat kvar i traditioner och återger en berättelse av något som hänt. Det kan också vara bruksmusik som man dansade till, brudmarscher till vigseln och så vidare. Eftersom musiken har förändrats beroende på vem som spelat den och hur den har förts vidare är en del låtar lika originalkällan medan annan musik antagligen inte skulle vara igenkännlig för dåtidens spelmän.

Var kommer folkmusik ifrån?

Begreppet folkmusik användes runt om i hela Europa under 1700-talet och har genom åren inneburit flera olika musikstilar från medeltiden och framåt. Folkmusiken härstammar från många platser och har stor spridning inom både Sverige och Europa. Musiken har ofta en egen karakteristisk stil som varierar mellan landskap, socknar och byar. Andra influenser finns även från länder som Tyskland, Polen, Ryssland och Östeuropa men också från sjöfarts- och handelsnationer som England, Irland och Nederländerna.

Folkmusik tillhör en så kallad improvisationskultur vilket innebär att musiken är väldigt gehörstraderad och därmed spelas väldigt olika på grund av anpassningar till den egna musikern. Det finns också belägg för att folkmusik är influerad av kyrkomusiken och den klassiska musiken, framförallt under tidsepoken barocken.

Folkmusik instrument – vilka instrument spelar man?

Vilka instrument som tillhör folkmusiken har varierat genom åren. En gång i tiden använde man även slagverk och andra militärt orienterade musikinstrument i framförandet av folkmusik men år 1648 förbjöds detta. Den så kallade bytrumman var vanlig förr. Man använde den för att samla eller varna människorna i byn och under till exempel marknadsdagar använde man även trumma ihop med andra instrument så slagverk förekom ibland ändå.

Det vanligaste instrumentet som folkmusiker använder är fiol och nyckelharpa. Ett instrument som man använde för riktigt längesedan var hummeln, en slags långharpa och föregångaren till cittran. Andra instrument som är välanvända inom folkmusik är klarinett och durspel. Folkmusiker använde ofta även säckpipa under en viss period. I den nyare typen av folkmusik blandar man gärna de traditionella instrumenten med nyare instrument såsom gitarr, saxofon och mandola.

Folkmusik – vilka låtar spelar man?

Folkmusiken är en variation av gamla visor, sånger och instrumentalmusik. Spelmännen framförde musiken på gehör. Beroende på hur en generation har spelat musiken, satt sin personliga prägel på den och lärt ut den till nästa generation har musiken med tiden har musiken förändrats olika mycket. Exempel på folkmusik som du kan söka efter är bland annat följande: 

  • ”Sydjämtsk polska efter Anton Sundvisson”, 
  • ”Karlsborgsvisan”, 
  • ”Rätt nu lider det åt Mikaeli”, 
  • ”Polska från Eda” och 
  • ”Särna gamla brudmarsch”.

För att hitta fler låtar kopplade till folkmusik är det en god idé att titta i till exempel låtsamlingen ”Svenska låtar” som är en omfattande samling av svensk folkmusik i 24 delar.

Hur lär man sig folkmusik?

Att lära sig spela och sjunga folkmusik är inte helt enkelt. Sättet man sjunger på ska ligga nära hur man talar. Tonen ligger långt fram i munnen och man betonar gärna konsonanterna istället för vokalerna. Folkmusik består också mycket av improvisationer och drillar. Drillarna är när man snabbt och jämt upprepar en föreskriven huvudnot omväxlande med en närliggande ton. För att lära sig spela eller sjunga folkmusik är det bra att gå en kurs i folkmusik och lära sig både instrumentet, sången och den historiska bakgrunden. På så sätt får man lära sig traditionen med folkmusik direkt från en spelman eller musiklärare som är kunnig inom genren. Det kräver tålamod och träning men så är det ju med allt man ska lära sig!

Vilka kända folkmusiker finns?

För dig som är intresserad av folkmusik är det värt att läsa på mer om spelmännen som var aktiva från 1700-talet fram till tidigt 1900-tal. För att nämna några spelmän så kan du exempelvis lyssna och läsa in dig på

  • Hultkläppen från Hälsingland
  • Lapp-Nils från Jämtland
  • Timas Hans och Pekkos Per från Dalarna,
  • Pelle Fors från Östergötland, och
  • Lorens Brolin från Skåne.

Tittar man på kända folkmusiker från 1900-talet och framåt så finns bland annat

  • August Strömberg,
  • Viksta-Lasse,
  • Nelly Östlund,
  • Eric Sahlström, med flera.

Det är många gånger svårt att veta vem som är upphovsperson till en låt eftersom låtarna är så gamla, man spelar på gehör och många spelar låtarna. Därför brukar man säga att det är en tradlåt man spelar. För att visa vilken spelmans stil som präglar sättet man lärt sig låten säger man exempelvis “Polska efter Hultkläppen”.

Hur kan folkmusik låta?

Folkmusik låter på så oerhört många olika sätt eftersom man använder olika dialekter i olika delar av Sverige. Dessutom finns den moderna folkmusikens uttryck också. Här kommer ett exempel på hur traditionell folkmusik från södra Värmland kan låta.

Hur kan folkmusik låta? Polska efter Andreas i Valleberg

Senaste inläggen

8 BÄSTA TIPSEN TILL DIG SOM BÖRJAR SOM MUSIKLÄRARE PÅ MUSIK-/KULTURSKOLA

Nu startar höstterminen för många musik- och kulturskolor runt om i landet. En del gör kanske sitt sista år innan pension, men det är också många som gör sitt första år i karriären. För dig som är ny och börjar som musiklärare i år kommer här mina hetaste tips för att få en hållbar arbetsmiljö när du börjar som musiklärare på en musik- eller kulturskola. 

1. Var noggrann med raster och pauser i ditt schema

Enligt lag ska du ha minst 30 min rast senast efter 5 timmars arbete. Se till att hålla den. Har du elev direkt före eller efter rasten, lägg in minst ett 40 minuters hål för det tar alltid lite tid att komma ifrån lektionen före och komma till lektionen efter. Se till att också lägga pauser på eftermiddagar, dels för att du ska hinna äta mellanmål och gå på toa, men också för att du garanterat kommer råka ut för att du drar ut på någon lektion och så blir alla andra lektioner försenade. För att komma ikapp kan du behöva 10-15 minuter någonstans på eftermiddagen.

2. Håll ramschemat och logga din förtroendetid

Ramschemat är start och slut på dagen (tänk t.ex. 7-16). Lägg inte in konstiga extraraster eller delade turer för att få schemat att gå ihop (t.ex. 7-18). Du har ett liv utanför jobbet att sköta också. Att strunta i ramschemat kommer att slita mycket på dig i längden. Logga din förtroendetid i början så att du inte jobbar mer än du måste. När du börjar som musiklärare och loggar din förtroendetid får du en känsla för hur mycket tid du ska lägga även framöver i ditt yrkesliv och vad du egentligen hinner med.

3. Schemalägg redan nu för vintertid med dåligt väder

Om du ska resa mellan olika skolor och platser i ditt jobb, lägg 10 min extra restid i ditt schema. Om resan tar 20 min enligt google, schemalägg 30 min. Då är du garderad för vinterväglag, långsamma fordon, någon som haffar dig och vill säga något på vägen, försenad lektion, osv.

4. Prioriteringsordning av elever i schemaläggning

Att lägga schema är bland det svåraste vi gör för det är så många parametrar att ta hänsyn till. Första prioritet är alltid att du ska orka och hinna din dag utan att stressa. Bra strategi för att prioritera ordningen på lektionsläggning:

  1. Ensembler och grupper
  2. Elever som går gymnasiekurser i musik och ska ha sin lektion under skoldagen.
  3. De elever och platser du ska resa till.
  4. Elever som kan gå ifrån på håltimmar/raster.
  5. Elever som måste resa till lektionen.
  6. Övriga elever.

5. Var noga med att ta hand om din hörsel

Var noga med att skydda din hörsel vid undervisning. Det tar lång tid att utveckla tinnitus så du kommer inte märka dina hörselskador med en gång. Tänk exempelvis på hur du placerar dig och elever i rummet så att du inte t.ex. kompar på piano och får elevens saxofonklocka i öronhöjd. Som musiklärare blir decibeltalen så pass höga att det i nästan alla fall kräver av arbetsgivare att förse dig med hörselskydd. 

6. Lämna jobbet på jobbet

Elever och vårdnadshavare kan höra av sig på jättekonstiga tider om saker som inte är särskilt bråttom. Sätt en regel för dig själv att inte svara t.ex. 22 på kvällen eller på helgen om det verkligen inte är tvunget. På så sätt lär du dem att respektera din fritid. Lägg inte in jobbmailen i din e-postklient tillsammans med privat e-post. Det gör att du kommer slå på jobbhjärnan varje gång ett mail trillar in. Låt mailen vara kvar på jobbet eller logga in på internet de gånger du måste läsa den utanför arbetstid.

7. Undvik att överkompensera och ta på dig mer än du orkar och hinner

Om det är ditt första år så kommer det ta mycket kraft och tid från dig att lära känna arbetsplatsen, miljön, eleverna och bygga din egen metod-, material- och repertoarlåda. Det tar ungefär 3-4 år innan man har tillräckligt med material i bagaget för att kunna “freestyla” med saker och därmed frigöra tid och ork. Överkompensera inte din färskhet genom att ta på dig massa extra saker och träna redan från början i att säga nej till extra arbetsuppgifter, även om de verkar små och inte tar så lång tid. INGEN kommer tacka dig om du stressar sönder.

8. Bli medlem i facket och ha koll på dina fackliga rättigheter som arbetstagare

När man jobbar på musik- eller kulturskola så är det ibland svårt att veta alla rättigheter och skyldigheter man har som arbetstagare. Hamnar du i trubbel eller tvetydigheter med chef eller kollegor så är det guld värt att vara med i facket. Det är inte många kronor per månad, men du kan få extremt mycket hjälp både från lokal, regional och nationell facklig nivå.

Summan av kontentan för dig som börjar som musiklärare

Du måste prioritera att ta hand om dig själv först om du ska prestera bra och ha roligt på jobbet, orka ett helt arbetsliv och fortfarande ha ett liv du orkar med utanför arbetstid! Stort lycka till med ditt nya jobb!

Senaste inläggen

Riksspelman

Riksspelman

Vad är en riksspelman?

En riksspelman är en spelman som är en riktigt skicklig musiker. För att bli tilldelad titeln riksspelman krävs det att du behärskar både ditt instrument och historien bakom samtidigt som du är stolt över att förvalta och föra vidare traditionen inom folkmusik. Den som blir tilldelad titeln får ett diplom och det så kallade Zornmärket som bevis på sin skicklighet. Eftersom den här bloggen fokuserar på folkmusik tänkte jag i dagens inlägg berätta lite mer om vad det egentligen innebär att vara riksspelman och var titeln härstammar ifrån!

Spelmannens historia

I det gamla svenska bondesamhället fanns det spelmän som ansvarade för musik vid dans och ceremoni runt om i byarna. Ofta hade spelmannen ett annat heltidsarbete, exempelvis hantverkare eller jordbrukare, och sysslade med musiken vid sidan av detta. Det var vanligt att man anlitade den lokala spelmannen vid bröllop, begravningar och andra tillställningar för att ge rätt stämning till tillfället och inte sällan för att bjuda in till dans. 

Spelmannen förekommer ofta i gamla myter och sägner som en mystisk figur. Det vanligaste instrumentet för en spelman är fiol, ett instrument som spelmannen enligt sägnen ska ha lärt sig av självaste Näcken. Andra instrument som användes och fortfarande används av spelmän är bland annat nyckelharpa, klarinett, kulning med flera. Spelmansrörelsen har blivit något som signalerar skickliga musiker och traditionen med spelmän lever vidare än idag men nu med en mer samlad mötesplats än tidigare. Bland annat finns Sveriges Spelmäns Riksförbund som har cirka 7000 medlemmar och en egen medlemstidning.

Hur blir man riksspelman?

I första hand är riksspelman en ärofylld titel som är till stor inspiration för alla folkmusiker. Den som blir utsedd till riksspelman bekräftar att denne tänker förvalta och föra traditionen vidare på ett bra sätt. Det är också ett bevis på att man är både tekniskt och musikaliskt skicklig på sitt instrument och historien kring det. De som ägnar sig yrkesmässigt åt folkmusik kallar sig sällan spelmän utan brukar använda benämningen folkmusiker men är man riksspelman berättar man det gärna. 

För att bli utsedd till riksspelman krävs att man gör en uppspelning på sitt instrument inför en jury. Uppspelningarna arrangeras varje år av Zornmärkesnämnden i Svenska Folkdansringen i samarbete med lokala spelmansförbund eller liknande organisationer. Juryn består av människor som själva är framstående och skickliga spelmän. De är mycket väl insatta i folkmusikens traditioner och uttryck. Spelmannen spelar upp tre till fyra låtar och blir sedan bedömd utifrån olika folkmusikaliska utgångspunkter såsom skicklighet och kompetens. För att få ett Zornmärke krävs att spelmannen spelar enligt äldre svensk tradition (1800-tal eller tidigt 1900-tal), efter en viss spelman eller från en viss del av Sverige. 

Riksspelman kan man vara på t.ex. fiol eller klarinett. På bild Svanskogs fyra riksspelmän.
Riksspelmännen från Svanskog

Vad är ett Zornmärke?

Zornmärket är ett förtjänstmärke som intygar att man är en skicklig spelman. Märket finns i valörerna guld, silver och brons och delas ut varje år av Zornmärkesnämnden. Zornmärket togs fram av Anders Zorn. Zorn var den första att anordna en spelmansstämma i Gesund år 1906. Priset i de första spelmanstävlingarna var pengar men när den första riksstämman skulle arrangeras i Stockholm år 1910 menade Anders Zorn att tävlingen inte kunde bedömas rättvist då musik från olika landskap deltog och dessa kunde inte tävlingsmässigt jämföras. Man bjöd in ett antal spelmän från olika delar av landet och som minne av tävlingen fick alla deltagare ett spelmansmärke i silver som var både ritat och bekostat av Anders Zorn. Märket delades inte ut fler gånger under hans livstid, med ett undantag, men under början av 1930-talet gjorde Svenska Ungdomsringen för Bygdekultur en överenskommelse med Zorns fru för att ge Zorns spelmansmärke en viktig del i det svenska spelmanslivet. 

Olika Zornmärken

Zornmärkena finns i valörerna guld, silver och brons. Den som blir tilldelad förtjänstmärket i guld eller silver tilldelas även titeln riksspelman. För att få märket i brons eller silver krävs att man gör en uppspelning inför en jury. Guldmärket kräver ingen uppspelning utan tilldelas endast de som är synnerligen framstående traditionsbärare inom folkmusik.

Läs mer

Första kvinnliga riksspelmannen på klarinett.

Upptäck Svanskogstraditionen!

digital kurs om Svanskogstraditionen

Nu är det dags! Upptäck Svanskogstraditionen med riksspelmännen Maria Andersson och Therese Olsson Hugosson som 2019 gav ut boken Guldspelmannen från Svanskog. Både Maria och Therese spelade upp på värmländska låtar, och svanskogslåtar i synnerhet.

Den 20 juli erbjuder nämligen föreningen Folkmusik i Svanskog möjlighet att utforska Svanskogstraditionen tillsammans med dem.

Om digitala kursen Upptäck Svanskogstraditionen!

Under den digitala kursen kommer du genom låtutlärning av Svanskogslåtar förkovra dig i Svanskogsmusikens karaktär, stil och hur man utför den rent tekniskt. Alltså kommer fokus helt enkelt vara på hur man får Svanskogslåtarna svängiga!

Varmt välkommen!

digital kurs om Svanskogstraditionen
Digital kurs med låtutlärning av riksspelmännen Maria Andersson och Therese Olsson Hugosson

Praktisk information om Upptäck Svanskogstraditionen!

Kursdatum: Måndag 20/7 kl. 18-19.30
Kursavgift: 200 kr
Länk till onlinekursen skickas ut samma dag som kursen är.
Teknisk svårighet: Medel
Målgrupp: Främst stråk- och blåsinstrument men alla melodiinstrument är välkomna!
Arrangör: Föreningen Folkmusik i Svanskog tillsammans med studieförbundet Kulturens.

Anmälan senast 13/7 till kontakt@thereseolssonhugosson.se eller anna.maria.89@hotmail.com

Anmälan är bindande.

Therese Olsson Hugosson och Maria Andersson spelar folkmusik i Svanskogs Kyrka
Therese Olsson Hugosson, riksspelman klarinett. Maria Andersson riksspelman fiol på releasen av Guldspelmannen från Svanskog

Gå en kurs i din egen takt?

Om du hellre vill gå en onlinekurs i din egen takt så erbjuder jag självklart det också. Kurserna är allt från att komma igång till att verkligen förkovra sig och bygga en stor repertoar som du dessutom kan spela på follkmusikaliskt maner. Spana in utbudet av folkmusikkurser här på min hemsida!

Du har också möjlighet att få privat onlinelektion med Therese. Då kan du fokusera på ett särskilt område som du funderat på eller lära dig någon särskild låt.

Intresserad av egen fördjupning av Svanskogstraditionen?

Köp gärna boken Guldspelmannen från Svanskog! Boken innehåller 5 delar:

  • Biografi om Alf Olsson, Svanskogs mest framstående spelman genom tiderna.
  • Svanskogs spelmän, förteckning och historik
  • Musiken, stilen och tekniken
  • Noter på alla Alfs bevarade egenskrivna låtar
  • CD med inspelningar av alla låtar som är med på noter i boken.

Duo Hugosson/Restin

Vart är vi på väg?

Äntligen ska Duo Hugosson/Restin ut på turné igen!

Duo Hugosson/Restin med konserten "När- och närodlat"
Duo Hugosson/Restin poster. Konserttitel “När- och Därodlat. Lokala och internationella godbitar präglade av den Västgötska myllan.”

Om musikerna i Duo Hugosson/Restin

Här är en kort presentation av musikerna:

Therese Olsson Hugosson är en klarinettist som rör sig ledigt mellan svensk folkmusik och klassisk musik. Hon är utbildad inom klassisk musik vid Musikhögskolan Ingesund. Som Riksspelman har Therese fördjupat sig i och skapat egna tolkningar av den värmländska folkmusiken samtidigt som hon gillar att tolka musik på nya sätt.

Björn Restin är en musiker som lätt och smidigt byter mellan olika genrer och instrument. Han är utbildad kantor på Geijerskolan. Björns konstnärlighet utgår från öppenhet och nyfikenhet som han använder både för att både möta, förvalta och utveckla musiken.

Vi presenterar stolt konserten:

När- och Därodlat

Lokala och internationella godbitar präglade av den Västgötska myllan

Konsertbeskrivning

Duo Hugosson/Restin gjorde sin första turné redan 2010, då med ett klassiskt program som till och med spelades för Prinsessan Désirée och Friherre Niclas Silfverschiöld. Nu är de återigen tillbaka!

I denna konsert får du höra lokal folkmusik och internationellt kända verk som nytolkas av Duo Hugosson/Restin där deras rötter i den västgötska myllan präglar hela konserten. Denna gången med musik där folkligt, klassiskt och passionerade tangotoner vuxit samman till ljuva godbitar.

Therese Olsson Hugosson, klarinett
Björn Restin, dragspel och piano

Nu är den stora frågan var du skulle vilja att vi har ett turnéstopp med konserten När- och Därodlat i sommar?

Planerad turnéperiod: 25/6 – 9/7. 

Boka Duo Hugosson/Restin redan idag!

Har du missat att boka oss för sommarens event? Det finns alltid möjligheter att boka oss för andra event framöver också. Fyll i kontaktformuläret nedan så hör vi av oss till dig!

Julklappstips #4: KONSERT/SPELNING

Julklappstips #4: KONSERT/SPELNING

politiska träffar med underhållning
Therese Olsson Hugosson

Är det ett högtidligt tillfälle i antågande, såsom bröllop, födelsedagsfest eller dop/namngivning? Eller behöver denna mörka årstid helt enkelt lysas upp med härlig musik?
Passa på att ge bort en musikalisk upplevelse i julklapp!

Konserten/spelningen specialanpassas efter tillfälle och önskemål.

Ring 076 – 8416390 för att få ditt skräddarsydda erbjudande!

#lesmusicationpros #julklappstips #christmasgift #concert #konsert #bröllop #dop #namngivning

Julklappstips #3: ONLINEKURS I FOLKMUSIK

Julklappstips #3: ONLINEKURS I FOLKMUSIK

Music under construction

Hur hör man skillnad på polska, vals och hambo?
Hur gör man för att spela med folkmusikaliska uttryck?

Ge bort en onlinekurs i folkmusik! Välj mellan kurspaket BAS, PLUS eller PRO som innehållande flera moduler eller spana in FLEX där du kan välja att ge bort enskilda moduler.

15% rabatt fram till julafton när du anger:
FOLKMUSIK19 för de svenska kurserna eller
TRADMUSIC19 för de engelska kurserna.

#lesmusicationpros #julklappstips #christmasgift #onlinecourse #musiclessons