8 BÄSTA TIPSEN TILL DIG SOM BÖRJAR SOM MUSIKLÄRARE PÅ MUSIK-/KULTURSKOLA

Nu startar höstterminen för många musik- och kulturskolor runt om i landet. En del gör kanske sitt sista år innan pension, men det är också många som gör sitt första år i karriären. För dig som är ny och börjar som musiklärare i år kommer här mina hetaste tips för att få en hållbar arbetsmiljö när du börjar som musiklärare på en musik- eller kulturskola. 

1. Var noggrann med raster och pauser i ditt schema

Enligt lag ska du ha minst 30 min rast senast efter 5 timmars arbete. Se till att hålla den. Har du elev direkt före eller efter rasten, lägg in minst ett 40 minuters hål för det tar alltid lite tid att komma ifrån lektionen före och komma till lektionen efter. Se till att också lägga pauser på eftermiddagar, dels för att du ska hinna äta mellanmål och gå på toa, men också för att du garanterat kommer råka ut för att du drar ut på någon lektion och så blir alla andra lektioner försenade. För att komma ikapp kan du behöva 10-15 minuter någonstans på eftermiddagen.

2. Håll ramschemat och logga din förtroendetid

Ramschemat är start och slut på dagen (tänk t.ex. 7-16). Lägg inte in konstiga extraraster eller delade turer för att få schemat att gå ihop (t.ex. 7-18). Du har ett liv utanför jobbet att sköta också. Att strunta i ramschemat kommer att slita mycket på dig i längden. Logga din förtroendetid i början så att du inte jobbar mer än du måste. När du börjar som musiklärare och loggar din förtroendetid får du en känsla för hur mycket tid du ska lägga även framöver i ditt yrkesliv och vad du egentligen hinner med.

3. Schemalägg redan nu för vintertid med dåligt väder

Om du ska resa mellan olika skolor och platser i ditt jobb, lägg 10 min extra restid i ditt schema. Om resan tar 20 min enligt google, schemalägg 30 min. Då är du garderad för vinterväglag, långsamma fordon, någon som haffar dig och vill säga något på vägen, försenad lektion, osv.

4. Prioriteringsordning av elever i schemaläggning

Att lägga schema är bland det svåraste vi gör för det är så många parametrar att ta hänsyn till. Första prioritet är alltid att du ska orka och hinna din dag utan att stressa. Bra strategi för att prioritera ordningen på lektionsläggning:

  1. Ensembler och grupper
  2. Elever som går gymnasiekurser i musik och ska ha sin lektion under skoldagen.
  3. De elever och platser du ska resa till.
  4. Elever som kan gå ifrån på håltimmar/raster.
  5. Elever som måste resa till lektionen.
  6. Övriga elever.

5. Var noga med att ta hand om din hörsel

Var noga med att skydda din hörsel vid undervisning. Det tar lång tid att utveckla tinnitus så du kommer inte märka dina hörselskador med en gång. Tänk exempelvis på hur du placerar dig och elever i rummet så att du inte t.ex. kompar på piano och får elevens saxofonklocka i öronhöjd. Som musiklärare blir decibeltalen så pass höga att det i nästan alla fall kräver av arbetsgivare att förse dig med hörselskydd. 

6. Lämna jobbet på jobbet

Elever och vårdnadshavare kan höra av sig på jättekonstiga tider om saker som inte är särskilt bråttom. Sätt en regel för dig själv att inte svara t.ex. 22 på kvällen eller på helgen om det verkligen inte är tvunget. På så sätt lär du dem att respektera din fritid. Lägg inte in jobbmailen i din e-postklient tillsammans med privat e-post. Det gör att du kommer slå på jobbhjärnan varje gång ett mail trillar in. Låt mailen vara kvar på jobbet eller logga in på internet de gånger du måste läsa den utanför arbetstid.

7. Undvik att överkompensera och ta på dig mer än du orkar och hinner

Om det är ditt första år så kommer det ta mycket kraft och tid från dig att lära känna arbetsplatsen, miljön, eleverna och bygga din egen metod-, material- och repertoarlåda. Det tar ungefär 3-4 år innan man har tillräckligt med material i bagaget för att kunna “freestyla” med saker och därmed frigöra tid och ork. Överkompensera inte din färskhet genom att ta på dig massa extra saker och träna redan från början i att säga nej till extra arbetsuppgifter, även om de verkar små och inte tar så lång tid. INGEN kommer tacka dig om du stressar sönder.

8. Bli medlem i facket och ha koll på dina fackliga rättigheter som arbetstagare

När man jobbar på musik- eller kulturskola så är det ibland svårt att veta alla rättigheter och skyldigheter man har som arbetstagare. Hamnar du i trubbel eller tvetydigheter med chef eller kollegor så är det guld värt att vara med i facket. Det är inte många kronor per månad, men du kan få extremt mycket hjälp både från lokal, regional och nationell facklig nivå.

Summan av kontentan för dig som börjar som musiklärare

Du måste prioritera att ta hand om dig själv först om du ska prestera bra och ha roligt på jobbet, orka ett helt arbetsliv och fortfarande ha ett liv du orkar med utanför arbetstid! Stort lycka till med ditt nya jobb!

Senaste inläggen

Riksspelman

Riksspelman

Vad är en riksspelman?

En riksspelman är en spelman som är en riktigt skicklig musiker. För att bli tilldelad titeln riksspelman krävs det att du behärskar både ditt instrument och historien bakom samtidigt som du är stolt över att förvalta och föra vidare traditionen inom folkmusik. Den som blir tilldelad titeln får ett diplom och det så kallade Zornmärket som bevis på sin skicklighet. Eftersom den här bloggen fokuserar på folkmusik tänkte jag i dagens inlägg berätta lite mer om vad det egentligen innebär att vara riksspelman och var titeln härstammar ifrån!

Spelmannens historia

I det gamla svenska bondesamhället fanns det spelmän som ansvarade för musik vid dans och ceremoni runt om i byarna. Ofta hade spelmannen ett annat heltidsarbete, exempelvis hantverkare eller jordbrukare, och sysslade med musiken vid sidan av detta. Det var vanligt att man anlitade den lokala spelmannen vid bröllop, begravningar och andra tillställningar för att ge rätt stämning till tillfället och inte sällan för att bjuda in till dans. 

Spelmannen förekommer ofta i gamla myter och sägner som en mystisk figur. Det vanligaste instrumentet för en spelman är fiol, ett instrument som spelmannen enligt sägnen ska ha lärt sig av självaste Näcken. Andra instrument som användes och fortfarande används av spelmän är bland annat nyckelharpa, klarinett, kulning med flera. Spelmansrörelsen har blivit något som signalerar skickliga musiker och traditionen med spelmän lever vidare än idag men nu med en mer samlad mötesplats än tidigare. Bland annat finns Sveriges Spelmäns Riksförbund som har cirka 7000 medlemmar och en egen medlemstidning.

Hur blir man riksspelman?

I första hand är riksspelman en ärofylld titel som är till stor inspiration för alla folkmusiker. Den som blir utsedd till riksspelman bekräftar att denne tänker förvalta och föra traditionen vidare på ett bra sätt. Det är också ett bevis på att man är både tekniskt och musikaliskt skicklig på sitt instrument och historien kring det. De som ägnar sig yrkesmässigt åt folkmusik kallar sig sällan spelmän utan brukar använda benämningen folkmusiker men är man riksspelman berättar man det gärna. 

För att bli utsedd till riksspelman krävs att man gör en uppspelning på sitt instrument inför en jury. Uppspelningarna arrangeras varje år av Zornmärkesnämnden i Svenska Folkdansringen i samarbete med lokala spelmansförbund eller liknande organisationer. Juryn består av människor som själva är framstående och skickliga spelmän. De är mycket väl insatta i folkmusikens traditioner och uttryck. Spelmannen spelar upp tre till fyra låtar och blir sedan bedömd utifrån olika folkmusikaliska utgångspunkter såsom skicklighet och kompetens. För att få ett Zornmärke krävs att spelmannen spelar enligt äldre svensk tradition (1800-tal eller tidigt 1900-tal), efter en viss spelman eller från en viss del av Sverige. 

Riksspelman kan man vara på t.ex. fiol eller klarinett. På bild Svanskogs fyra riksspelmän.
Riksspelmännen från Svanskog

Vad är ett Zornmärke?

Zornmärket är ett förtjänstmärke som intygar att man är en skicklig spelman. Märket finns i valörerna guld, silver och brons och delas ut varje år av Zornmärkesnämnden. Zornmärket togs fram av Anders Zorn. Zorn var den första att anordna en spelmansstämma i Gesund år 1906. Priset i de första spelmanstävlingarna var pengar men när den första riksstämman skulle arrangeras i Stockholm år 1910 menade Anders Zorn att tävlingen inte kunde bedömas rättvist då musik från olika landskap deltog och dessa kunde inte tävlingsmässigt jämföras. Man bjöd in ett antal spelmän från olika delar av landet och som minne av tävlingen fick alla deltagare ett spelmansmärke i silver som var både ritat och bekostat av Anders Zorn. Märket delades inte ut fler gånger under hans livstid, med ett undantag, men under början av 1930-talet gjorde Svenska Ungdomsringen för Bygdekultur en överenskommelse med Zorns fru för att ge Zorns spelmansmärke en viktig del i det svenska spelmanslivet. 

Olika Zornmärken

Zornmärkena finns i valörerna guld, silver och brons. Den som blir tilldelad förtjänstmärket i guld eller silver tilldelas även titeln riksspelman. För att få märket i brons eller silver krävs att man gör en uppspelning inför en jury. Guldmärket kräver ingen uppspelning utan tilldelas endast de som är synnerligen framstående traditionsbärare inom folkmusik.

Läs mer

Första kvinnliga riksspelmannen på klarinett.

Upptäck Svanskogstraditionen!

digital kurs om Svanskogstraditionen

Nu är det dags! Upptäck Svanskogstraditionen med riksspelmännen Maria Andersson och Therese Olsson Hugosson som 2019 gav ut boken Guldspelmannen från Svanskog. Både Maria och Therese spelade upp på värmländska låtar, och svanskogslåtar i synnerhet.

Den 20 juli erbjuder nämligen föreningen Folkmusik i Svanskog möjlighet att utforska Svanskogstraditionen tillsammans med dem.

Om digitala kursen Upptäck Svanskogstraditionen!

Under den digitala kursen kommer du genom låtutlärning av Svanskogslåtar förkovra dig i Svanskogsmusikens karaktär, stil och hur man utför den rent tekniskt. Alltså kommer fokus helt enkelt vara på hur man får Svanskogslåtarna svängiga!

Varmt välkommen!

digital kurs om Svanskogstraditionen
Digital kurs med låtutlärning av riksspelmännen Maria Andersson och Therese Olsson Hugosson

Praktisk information om Upptäck Svanskogstraditionen!

Kursdatum: Måndag 20/7 kl. 18-19.30
Kursavgift: 200 kr
Länk till onlinekursen skickas ut samma dag som kursen är.
Teknisk svårighet: Medel
Målgrupp: Främst stråk- och blåsinstrument men alla melodiinstrument är välkomna!
Arrangör: Föreningen Folkmusik i Svanskog tillsammans med studieförbundet Kulturens.

Anmälan senast 13/7 till kontakt@thereseolssonhugosson.se eller anna.maria.89@hotmail.com

Anmälan är bindande.

Therese Olsson Hugosson och Maria Andersson spelar folkmusik i Svanskogs Kyrka
Therese Olsson Hugosson, riksspelman klarinett. Maria Andersson riksspelman fiol på releasen av Guldspelmannen från Svanskog

Gå en kurs i din egen takt?

Om du hellre vill gå en onlinekurs i din egen takt så erbjuder jag självklart det också. Kurserna är allt från att komma igång till att verkligen förkovra sig och bygga en stor repertoar som du dessutom kan spela på follkmusikaliskt maner. Spana in utbudet av folkmusikkurser här på min hemsida!

Du har också möjlighet att få privat onlinelektion med Therese. Då kan du fokusera på ett särskilt område som du funderat på eller lära dig någon särskild låt.

Intresserad av egen fördjupning av Svanskogstraditionen?

Köp gärna boken Guldspelmannen från Svanskog! Boken innehåller 5 delar:

  • Biografi om Alf Olsson, Svanskogs mest framstående spelman genom tiderna.
  • Svanskogs spelmän, förteckning och historik
  • Musiken, stilen och tekniken
  • Noter på alla Alfs bevarade egenskrivna låtar
  • CD med inspelningar av alla låtar som är med på noter i boken.

Duo Hugosson/Restin

Vart är vi på väg?

Äntligen ska Duo Hugosson/Restin ut på turné igen!

Duo Hugosson/Restin med konserten "När- och närodlat"
Duo Hugosson/Restin poster. Konserttitel “När- och Därodlat. Lokala och internationella godbitar präglade av den Västgötska myllan.”

Om musikerna i Duo Hugosson/Restin

Här är en kort presentation av musikerna:

Therese Olsson Hugosson är en klarinettist som rör sig ledigt mellan svensk folkmusik och klassisk musik. Hon är utbildad inom klassisk musik vid Musikhögskolan Ingesund. Som Riksspelman har Therese fördjupat sig i och skapat egna tolkningar av den värmländska folkmusiken samtidigt som hon gillar att tolka musik på nya sätt.

Björn Restin är en musiker som lätt och smidigt byter mellan olika genrer och instrument. Han är utbildad kantor på Geijerskolan. Björns konstnärlighet utgår från öppenhet och nyfikenhet som han använder både för att både möta, förvalta och utveckla musiken.

Vi presenterar stolt konserten:

När- och Därodlat

Lokala och internationella godbitar präglade av den Västgötska myllan

Konsertbeskrivning

Duo Hugosson/Restin gjorde sin första turné redan 2010, då med ett klassiskt program som till och med spelades för Prinsessan Désirée och Friherre Niclas Silfverschiöld. Nu är de återigen tillbaka!

I denna konsert får du höra lokal folkmusik och internationellt kända verk som nytolkas av Duo Hugosson/Restin där deras rötter i den västgötska myllan präglar hela konserten. Denna gången med musik där folkligt, klassiskt och passionerade tangotoner vuxit samman till ljuva godbitar.

Therese Olsson Hugosson, klarinett
Björn Restin, dragspel och piano

Nu är den stora frågan var du skulle vilja att vi har ett turnéstopp med konserten När- och Därodlat i sommar?

Planerad turnéperiod: 25/6 – 9/7. 

Boka Duo Hugosson/Restin redan idag!

Har du missat att boka oss för sommarens event? Det finns alltid möjligheter att boka oss för andra event framöver också. Fyll i kontaktformuläret nedan så hör vi av oss till dig!

Julklappstips #4: KONSERT/SPELNING

Julklappstips #4: KONSERT/SPELNING

politiska träffar med underhållning
Therese Olsson Hugosson

Är det ett högtidligt tillfälle i antågande, såsom bröllop, födelsedagsfest eller dop/namngivning? Eller behöver denna mörka årstid helt enkelt lysas upp med härlig musik?
Passa på att ge bort en musikalisk upplevelse i julklapp!

Konserten/spelningen specialanpassas efter tillfälle och önskemål.

Ring 076 – 8416390 för att få ditt skräddarsydda erbjudande!

#lesmusicationpros #julklappstips #christmasgift #concert #konsert #bröllop #dop #namngivning

Julklappstips #3: ONLINEKURS I FOLKMUSIK

Julklappstips #3: ONLINEKURS I FOLKMUSIK

Music under construction

Hur hör man skillnad på polska, vals och hambo?
Hur gör man för att spela med folkmusikaliska uttryck?

Ge bort en onlinekurs i folkmusik! Välj mellan kurspaket BAS, PLUS eller PRO som innehållande flera moduler eller spana in FLEX där du kan välja att ge bort enskilda moduler.

15% rabatt fram till julafton när du anger:
FOLKMUSIK19 för de svenska kurserna eller
TRADMUSIC19 för de engelska kurserna.

#lesmusicationpros #julklappstips #christmasgift #onlinecourse #musiclessons

Julklappstips #2: MUSIKLEKTIONER

Julklappstips #2: MUSIKLEKTIONER

Julklappstips för ung som gammal: Privatlektioner i musik – enskilt eller med en vän

Ge bort en musikalisk upplevelse i form av privatlektion, parlektion eller grupplektion!

Gåvomottagaren får helt personligt anpassade lektioner baserade på sina önskemål. Testa att spela klarinett, sax eller piano och låna instrument under lektionen. Om gåvomottagaren redan spelar ett instrument jobbar vi fördjupande, t.ex. inom en viss genre, instrumentspecifikt eller stage performance.

Slå en signal till mig på 0768416390 så pratar vi igenom hur just din gåva ska se ut!

#musiclessons #julklappstips #christmasgift #lesmusicationpros

Julklapp Tips #1: GULDSPELMANNEN FRÅN SVANSKOG

Julklapp nummer 1: GULDSPELMANNEN FRÅN SVANSKOG

Boken Guldspelmannen från Svanskog
Boken Guldspelmannen från Svanskog

Inför jul kommer jag nu att tipsa om olika julklappar som du kan införskaffa till nära och kära, eller varför inte en julklapp till dig själv? Först ut är boken Guldspelmannen från Svanskog.

Bokens innehåll

Boken handlar om riksspelmannen, med Zornmärket i guld, Alf Olsson samt folkmusiktraditionen från Svanskog och består av fem avsnitt:

  • Alfs uppväxt och karriär
  • Spelmän som hör till Alfs tradition inklusive förteckning av de flesta spelmän som verkat i Svanskog och historik kring dem.
  • Svanskogstraditionens utförande (musiken, stilen och tekniken)
  • Notsamling med alla bevarade låtar som Alf har skrivit.
  • CD med alla låtar som ingår i notsamlingen.

CD:n är gjord som en dokumentation för att man ska kunna tillägna sig traditionen via lyssning, men är också tänkt att lyfta bokens innehåll till en högre nivå då läsaren också får lov att höra Alf i egen hög person spela sina egna låtar.

Musiker på CD-skivan

I huvudsak är låtarna duetter som spelas av Alf Olsson och Tomas Fredriksson, men det förekommer även ensemblespel.

Musiker på CD:n

Alf Olsson, fiol
Tomas Fredriksson, fiol
Maria Andersson, fiol
Therese Olsson Hugosson, klarinett
Fredrik Andersson, trombon

Författare: Therese Olsson Hugosson och Maria Andersson

Köpa boken som julklapp

Nu kan du köpa Guldspelmannen från Svanskog i min webshop!

Utnyttja detta julklappstips redan idag genom att lägga boken i din varukorg nedan.

Vi skickar boken till dig eller gåvomottagaren oavsett var du eller gåvomottagaren finns i världen!

Senaste inläggen

Se fler tips på fina julklappar i andra inlägg:

Professionella kulturarbetare på landsbygden – 5 vanliga missuppfattningar

Professionell kultur + landsbygd = sant?

Att jobba som professionell kulturarbetare är oerhört spännande, utvecklande och givande. Men det kan också många gånger vara motigt och ofta får vi kämpa för det vi tror på. Det finns många missuppfattningar kring att vara kulturarbetare / konstnär och missuppfattningarna man möter blir dessutom fler när man bor på landsbygden och jobbar professionellt som kulturarbetare/konstnär. Här kommer 5 vanliga missuppfattningar om professionella kulturarbetare på landsbygden. Dessa generaliserande missuppfattningarna möter jag ganska ofta i mitt jobb och jag tänkte bemöta dem med mer rimliga perspektiv en gång för alla. Nästa gång du hör någon av följande missuppfattningar så har du efter att ha läst denna artikel förhoppningsvis fler argument att svara med!

musiker på landsbygd
Kulturarbetare som verkar på landsbygden

1. Kultur gjord i staden håller högre kvalitet än kultur gjord på landsbygden

Statistik visar att de flesta konstnärerna bor i städer eftersom de oftast blir tvingade till det för att utbilda sig och då utbildningarna drar till sig både professionella, studenter och amatörer så är det lätt att de som studerar också stannar kvar och verkar professionellt. På detta sätt fortsätter spiralen i flera generationer. Spiralen ger dessutom goda effekter på amatörkulturen samt kulturkonsumtionen i området, då det blir ett kluster av kulturintresserade och utövare. Antalet kulturtillfällen blir alltså fler, eftersom antalet personer som finns i området och på något sätt inom kulturen är fler. Däremot säger det numerära antalet trots allt inget om kvaliteten per automatik.

Ytterligare en invändning är att alla som är i staden och skapar kultur inte är från staden från början. De som kommer från landsbygden blir tvingade att flytta till staden för att kunna utbilda sig inom kulturbranschen. Kulturen som finns i staden blir påverkad av vad kulturarbetare och konstnärer har med sig för erfarenheter i livet, således även erfarenheterna från landsbygd och glesbygd.

Här vet vi också att kultur som skildrar staden får bättre stöd och genomslagskraft i samhället. Vi vill att konsten ska vara fri, men för att försörja sig krävs det en marknad för det man gör som utövare. Den urbana normen påverkar alltså vad som blir möjligt att göra som konstnär/kulturarbetare och det påverkar också vilket slags kulturskapande som man kan försörja sig på. Den urbana normen kommer alltså att styra vilken slags efterfrågan det är på kulturella produkter och skapelser, och därmed till det urbana uttryckets fördel. Det urbana uttrycket säger alltså generellt sett heller inget om den kulturella kvaliteten, men däremot vad som är möjligt att göra och vad som är efterfrågat.

Landsbygdens kultur är professionell och har hög nivå

Ett annat exempel är taget ur min egen praktik. Svensk folkmusik har nästan alltid rötterna i landsbygds- och glesbygdskultur. Jag är utbildad klassisk klarinettist sedan barnsben. De allra flesta anser att klassiska verk är tekniskt och musikaliskt utmanande för utövaren, det vill säga av hög svårighetsgrad. Dessutom ska musiken skänka lyssnarna stor glädje genom sin höga kvalitet, oftast genom besök till operahus och andra kulturinstitutioner. Det intressanta är att jag blir lika tekniskt och musikaliskt utmanad av folkmusik – landsbygdens och glesbygdens kultur – och jag är sannerligen en av många att erfara detta. Asymmetri, gehörsspel av låtar, tekniska utmaningar, dansant och sväng, för att nämna något, kräver åratal av övning. Jag har hört flera exempel på klassiska musiker med lång erfarenhet och imponerande internationell meritlista spela en folkmusiklåt sämre än mina egna tonårselever.

Eftersom jag arbetar både med klassisk musik och folkmusik har jag möjlighet att jämföra publikbeteenden. Den publik som jag ser njuta mest är folkmusikpubliken. Att gå på konserter och att dessutom få dansa i flera timmar till bra musik kan ge dubbel njutningseffekt. Återigen; kvaliteten beror alltså inte på ursprunget av det kulturella uttrycket utan det beror på vem som utför det.

2. Kulturarbetare på landsbygden har lägre kompetens än kulturarbetare i staden

När jag diskuterar den urbana normen med kollegor inom kulturbranschen vittnar många om hur synen på och fördomarna kring landsbygdens och stadens kulturarbetare påverkar ens utförande.

Det finns ett fint illustrerande exempel från Washington DC som kan visa på snedsprånget i tanken. Violinisten Joshua Bell, med internationell karriär, ställde sig och spelade i Washingtons tunnelbana, en miljö som inte är förknippad med musiker av hans kvalitet. Han spelade i 45 minuter och tusentals personer passerade. 7 stannade för att lyssna.

När vi placerar en kulturupplevelse i en normbrytande miljö hindrar våra förutfattade meningar möjligheten till fantastiska upplevelser. Detta gäller också kulturarbetare som verkar med sin kompetens på landsbygden. Ens geografiska läge säger ingenting om kompetensen, kvaliteten på utförandet, eller graden av professionalitet. Den säger bara var kulturarbetaren/konstnären befinner sig.

3. Man kan bara vara professionell om man har en nationell eller internationell karriär

Här förväxlar man det geografiska upptagningsområdet med kvaliteten i arbetet. De allra största konstnärerna förväntas såklart att resa inom Sverige och kanske också utanför riket i jobbet. Detta går att jämföra med restaurangbranschen: Det finns restaurangkedjor som har restauranger över hela världen, men de flesta har bara en restaurang. Säger antalet restauranger eller den geografiska täckningen något om kvaliteten på maten och den kulinariska upplevelsen (jämför hamburgerkedja med lyxrestaurangen i Paris)? Det finns självklart olika grader av kompetens inom spannet av professionella utövare och olika storlekar på efterfrågan inom kulturbranschen, likväl som i alla andra branscher.

Om vi skulle betrakta eliten i varje bransch som de enda professionella och resten som amatörer, så skulle vi kapa bort majoriteten av de professionella, oavsett bransch. Exempelvis skulle den enskilde hockeyspelaren i SHL med samma argumentation därför betraktas som amatör om han inte har spelat i landslaget eller NHL (som anses som en av världens bästa hockeyligor).

4. Kulturarbetare som jobbar deltid är inte professionella

Många människor, både inom kulturbranschen och utanför, blandar ihop tjänstegraden med kvaliteten på utförandet. Den förutfattade meningen lyder att man bara är professionell om man kan leva på sin nischning utan andra arbeten.

Är en utbildad elektriker ingen professionell elektriker om hen bara jobbar 50% eller 25% inom yrket? Inom kulturbranschen är det dessutom vida känt att det är svårt att få betalt för det man gör. Priset på kulturen ska gärna vara mycket lägre än vad den egentligen är värd. Kulturarbetare kan ha olika anledningar till att jobba deltid med kultur och komplettera med annat, exempelvis för att kunna arbeta heltid och betala räkningar, eller för att kroppen ska hålla. Därför kan det krävas andra typer av inkomstkällor, såsom lärande, kulturprojektledare, eller administration av något slag.

Om man som kulturutövare dessutom vill bo på landet blir det ännu svårare att jobba som kulturarbetare på heltid. Den urbana normen slår hårt mot landsbygden på alla plan, så även i möjlighet att få verka som professionell kulturarbetare.

5. Kombinationen pedagog/konstnär gör en till en sämre konstnär

Här är kanske en av de absolut vanligaste missuppfattningarna. De som inte hör till yttersta elitskiktet behöver ofta något slags komplement till sitt konstnärskap och kulturarbete. Som liknelse finns det många idrottare som gör enorma prestationer utan att få ekonomisk hjälp från idrottsorganisationer. Ett av de senare bland många exempel är löparen Kalle Berglund som satte svenskt rekord på 1500 meter år 2019 och som lyckades med denna prestation trots att han måste jobba med annat för att försörja sig. För kulturarbetare/konstnärer är det jobbet exempelvis Skapande Skola, projektledare inom kultur och/eller en deltidsanställning i musik-/kulturskola.

Professionella som hör till det yttersta elitskiktet kommer också undervisa på högskolor, i masterclasses och workshops. Det beror på att många vill ta del av deras kompetens. Att jobba som konstnär hänger alltså tätt samman med att vara pedagog på olika sätt. Förmågan att kunna formulera sin kompetens så att andra förstår gör också att konstnären kan utveckla sina förmågor.

Konstnärer kan vara och är oftast kombinerade pedagoger och konstnärer.

Se vad jag gör i mitt kulturarbete på landsbygden i kalendariet

Hyllande recension i Svanskogsbladet

Wow, vilken hyllande recension i tidningen Svanskogsbladet nr 3 2019!

“Svanskogs egna stjärnskott”

“Fantastiskt program”

“Magiskt program med ett innehåll som borde passa alla”

“Det visade sig att Therese kunde spela flygel med den äran”

Och inte minst citatet på bilden:

“Vi är så stolta över att ha våra riksspelemän här och ser fram emot flera höjdarupplevelser!”

– Svanskogsbladet nr 3 2019

Hyllande recension i Svanskogsbladet "Vi är så stolta över att ha våra riksspelemän här!"

Recensionen är skriven efter att ha lyssnat på en konsert där jag, Alf Olsson (fiol) och Björn Restin (dragspel/piano) hade en sommarkonsert i Svanskogs Kyrka. Vi spelade bland annat folkmusik, visor och tango.

Hyllande recension kvitto på hårt arbete

Denna typ av hyllande recensioner värmer enormt gott i musikerhjärtat! Att lyfta kulturen på landsbygden och att göra kulturen tillgänglig för fler är några av de mål som jag har som musiker. Därför är det härligt att invånarna i Svanskog känner att musiken och det jag representerar också tillhör dem. När jag dessutom får kvitto på det här sättet i en recension i Svanskogsbladet gör det att jag får ny energi till att fortsätta med mitt arbete att tillgängliggöra kulturen!

Vill du hjälpa till med att tillgängliggöra kulturupplevelser för fler? Då kan du självklart boka konsert med mig som solist eller tillsammans med musikerkollegor. Tryck på knappen för att komma vidare!

Prenumerera på Svanskogsbladet genom att klicka dig vidare till Svanskogs Byalags hemsida.

Senaste inläggen